Hem igen från 3 dagar på sjukhus

Hejsan! Tänkte berätta varför jag har varit på sjukhus, många som skickar och frågar av mig och sånt. Dessutom kan jag ju tillägga här att jag tror jag ska börja blogga igen, ordentligt menade jag ju nu då. Och inte 3 inlägg i månaden. Men ja, här började det nu då:

Jag har haft sjuk mage i över 3 veckor. Och en riktigt konstig smärta. Det känns samma som kramp. Eller typ att någon tar i mina tarmar och klämmer runt dom, riktigt läskigt. Och det tar så sjukt!
Men det har varit lite så där från och till hela tiden. Dessutom brukar jag inte ha det hela dagarna, utan mest på morgonen någon timme, sen släpper det. Men på måndagen hade jag det hela dagen, och det krampade grymt mycket. På kvällen låg jag och Pino i sängen och myste. Det tog riktigt sjukt och jag sa till Pino att jag måste åka till akuten nu, för det är seriöst riktigt sjukt! Han sa att jag ser grymt blek ut, och jag kände mig själv som att jag kunde svimma vilken sekund som helst. Jag ringde pappa, och Pino bar ner mig för trapporna, sen lade han mig i soffan. Pappa kom in och kände på min mage. Sen sa han att vi åker nu. Så vi satte oss i bilen och jag bara satt och drog ihop mig hela tiden för det tog så sjukt. Jag klarade att gå in till akuten själv, för pappa parkerade nära dörren. Jag berättade hur smärtan kändes för sköterskorna och dom lade ner mig på rygg och kände på min mage, men hon sa bara ''jag känner int nå skarpt eller nå sånt, men var tar e sjukt?'', det bara vinglade i mitt huvud och jag pekade var det tog sjukt. Hon kände än en gång och jag fick bita ihop så det inte skulle ta så sjukt. Hon gav mig en läkare tid till nästa morgon. Den natten sov jag kanske 5 h. 
Halv 9 slapp jag in till läkaren nästa morgon och hon kände och klämde på min mage, vilket tog (ursäkta ordvalet nu men..) jäkligt ont. Dom tog snabbsänkan på mig och feber. Sen skickade hon mig akut till Jakobstads sjukhus. När jag kom in fick jag gå och lägga mig ner på en sån där sjukhus säng ni vet, som dom brukar ha i alla rum och på akuten. Läkarna kom och kände på min mage och tog massa prov. Lyssnade på mitt hjärta, och kände än en gång på min mage, vägde mig, och sen fick jag vänta någon timme på svaren till blodproven. Läkaren sa ''nå, vi tar in de öve natte nu årminstone, så vi får föli mä hu hade maga din beter se i natt''. Natten var lång och jag sov inte många timmar. Dessutom lade dom mig i dropp fallom jag hade behövt operera blindtarmen nästa dag, vilket dom trodde att jag hade fel i. Jag var jätte hungrig och hade inte ätit på hela dagen.  Nästa dag fick jag svar om att det tydligen inte var blindtarmen. Åtminstone inte svaren stämde ihop med det. Men min magsymptom gjorde det. Så jag fick ju äta då, eftersom det inte blev någon operation. Hela onsdagen mådde jag skit, och hade jätte ont. Fick besök av mamma, pappa & Pino runt halv 8 tiden på kvällen, och även den natten kändes lång. Dom kom in med jämna mellanrum och kände på min mage. Jag han just precis somna om, så kom dom igen. Dom gav mig lite smärtstillande, och jag sov från 3-6. Då kom någon in igen. 
Vid 7 tiden kom en kvinna in och tog blodprov på mig, och jag var alldeles yr, eftersom jag var så trött. Den dagen fick jag jätte lös mage, och dom flyttade mig till ett annat rum och en annan korridor så att jag skulle få eget wc. På kvällen kom en läkare in och gav mig burana och en gefilus tablett mot magen. Jag berättade även till gynläkarna att jag hade någon ''kula'' ner vi ljumsken och dom menade att det kan vara bråck. Jag var även på ultra ljud på dagen och kollade om dom hittade något fel i magen men dom såg ingenting. Den natten gick ganska bra. Men jag hade fortfarande ont. 
På trosdagen tog dom också olika prov av mig, och blodproven såg bättre ut. Jag också kände mig bättre. Det var meningen att jag skulle på någon gynundersökning denna dag, men dom hade inte tid. Så det fick jag fara på på fredag istället. Pino var hemma från skolan då på torsdag och kom till sjukhuset vid 2 tiden. Amanda kom också och hälsa på mig vid 5 tiden. På kvällen fick jag jätte ont i magen när jag skulle gå på wc så jag satte mig på golvet och drog ihop mig. Pino såg det eftersom jag inte hade stängt dörren så han kom och lyfte upp mig och bar mig till sängen, sen ringde han på ''röda knappen'' så läkarna kom in dit och kände, även lyssnade med stetoskop. Dom gav mig smärtstillande och sen for dom ut. Pino ville inte fara hem den kvällen och frågade läkarna om han får sova här, för han vill inte fara hem när jag har så där ont. Så han fick sova där. Idag på morgonen vaknade jag mellan 8 och halv 9. Läkaren kom in med morgonmål till oss, och sen förde han bilen till mamma och pappa. Senare skulle jag på gynundersökningen och han som undersökte mig hittade inget fel, förutom något som kunde ha spruckit. Men det var inget farligt. Dom påstod att det inte var bråck som jag hade heller, och dom hittade inget fel på min mage fasst dom hade tagit alla möjliga test. Som jag slapp hem, och dom försäkrade mig om att blir det sjukt igen så blir jag tvungen att komma tillbaka dit. Nu just känner jag mig bättre och hoppas att jag inte behöver åka tillbaka!
Det var då det som har hänt, och jag har inga vidare samling med bilder här. Men det kommer nog någon, en vacker dag. Har bara en bild på mig och Pino här nu just tror jag. Eftersom denna dator har något fel, så den tar emot alla bilder från vilken sak som helst förutom den sak som kallas Nokia . Underbara tider! Men nåja, det kommer nog nån bild här, från idag och från sjukhuset :)

                                       Fick besök av denna guldklimp i torsdags <3

          Nu idag, ser hon lite konstig ut. Men det får ni minsann leva med, javisst!